Den nya läroplanen träder i kraft i höst men redan idag är privatekonomi och konsumentskydd viktiga delar i hem- och konsumentkunskapsämnet. Eleverna i Montessoriskolans årskurs 9 uppskattar lektionerna.
– Det är intressant. Man lär sig mycket, säger Rebecka Good.
Det ska bli grönsaker och dipp att mumsa på till diskussionen om privatekonomi. Hem- och konsumentkunskapsläraren Ann-Charlotte Berg väver in prat om miljö och ekonomi i presentationen av dagens arbete. Närodlade, billigare morötter ställs mot dyrare, importerade och kravodlade sådana.
Klassen har fått i uppgift att till dagens lektion se Lyxfällan på tv. Programmet upprör eleverna: Man kan inte köpa kläder utan att ha pengar. Och definitivt inte ta lån utan att veta vad ränta är. Och eleverna vet hur man ska göra för att inte hamna i skuldfällan:
– Planera. Det är ju inte så svårt att titta på kontoutdraget i början av månaden så man vet hur mycket man har att göra av med, säger Axel Nilsson.
Tv-programmet har också gett andra insikter.
– Tv3 är såna hycklare. Först gör de reklam för mobillån, och sedan utnyttjar de dem som tagit lånen och fastnat i skuldfällan, säger Gustav Motte.
Även annan reklam upprör eleverna, till exempel för billiga mobiler som visar sig vara allt annat än billiga.
Hur mycket pengar eleverna själva har att röra sig med varje månad varierar stort. Några får 500 kronor, andra 1 000 kronor. Vad pengarna ska räcka till, kläder eller bara nöjen, är också skiftande. Många har också helgarbeten som ger en extra förtjänst. I samband med det har frågor om avtal och skatt också kommit på tapeten.
Även om många av eleverna säger sig inte ha koll på sin ekonomi visar det sig att de flesta faktiskt ändå har det. Flera gör varje månad en budget. Alla skriver inte ned den, men planerar hur pengarna ska användas så de räcker. Fast när de fick i uppdrag att föra kassabok en vecka uppdagades ändå onödiga utgifter, fika som blev dyrare, ett glömt tandläkarbesök som kostade hundra kronor. ”Det var surt.”
Konsumentkunskap och matte är en bra kombination. Ann-Charlotte Berg och läraren Leif Lindmark har samarbetat över ämnesgränserna och kommer att göra det igen. Eleverna fick till exempel i uppdrag att låtsas köpa en stereo.
– De fick gå ner på stan och se vad den kostar och undersöka olika sätt att finansiera den: banklån, sms-lån med mera. Sedan räknade vi tillsammans på lektionen ut vad kostnaden för räntan blev, säger Leif Lindmark.
Arbetssättet gjorde matematiken mer konkret samtidigt som resultatet av uträkningarna förskräckte eleverna.
– ”Ska jag betala 2 800 kronor för en stereo som kostar 2 000 kronor?” Ja, det kan man ju fråga sig, säger Leif Lindmark.
Ämnet ska ge eleverna verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunskap för att kunna göra medvetna val som konsumenter. I och med den nya läroplanen blir målen tydligare och vad utbildningen ska innehålla anges tydligare. I årskurs 7–9 ska eleverna bland annat få kunskaper om vad det innebär att handla på internet, på avbetalning, lära sig att beräkna kostnader för boende och konsumtion och att göra jämförelser utifrån pris och kvalitet. Dessutom ingår konsumentskydd och hur reklam och medier påverkar konsumtionsvanor.
