Helen Alfredsson och Kenta Nilsson har hittat sitt paradis

Den lilla vägen slingrar sig, smyger ned mot havet. Överallt små och stora hus. Några lite äldre kåkar som fått stå kvar, andra nya, ganska flotta. Men allihop med charmiga trädgårdar, syrendoft i vägkanten och havet som ett skimrande löfte bara ett stenkast bort.

– Vi blev förälskade i huset direkt när vi såg det, säger Helen Alfredsson.

Kenta Nilsson tittar skeptiskt på henne.

– Jag tyckte det var alldeles för mycket jobb, säger han med ett snett leende.

Grym utsikt en av husets fördelar

Och en del jobb verkar det finnas. Helen Alfredsson reser sig stelt och Kenta Nilsson ursäktar att han luktar som ostindiefararen Götheborg när vi hälsar.

– Jag har precis varit nere och tjärat halva bryggan, säger han samtidigt som Helen förklarar att hennes ryggont beror på att hon snyggat till under och vid bryggan.

– Jag har rensat bort massa tång och sånt, det var väldigt tungt eftersom det är så mycket vatten i.

Men tillbaks till huset. Den öppna planlösningen, läget med havet så nära att det nästan känns som att man skulle kunna öppna ett av panoramafönstren och dyka i.

– Jag är så lycklig över den där utsikten, jag tänker på den varje morgon, säger Kenta Nilsson samtidigt som han tittar ut över den glittrande fjärden.

– Ja, och det är faktiskt lika mysigt i november när man tänder en brasa, fyller Helen i.

”Jag är jäkligt stolt över att vi lyckades hitta tillbaka till varandra.”

De är ju båda två före detta elitidrottare med varsin pangkarriär i bagaget. Helen Alfredsson har vunnit 3 majors, hon har 7 LPGA-segrar och hon har vunnit 25 proffstävlingar genom åren. Dessutom har hon representerat det Europeiska laget i Solheim cup åtta gånger. Utöver det har hon otaliga SM- guld och ett gäng segrar i andra stora turneringar. Och Kenta ”Mr Magic” Nilsson som han kallades när det begav sig, tillhör en av de riktiga NHL-legendarerna. Strax före millennieskiftet träffades de på ett bröllop. Kenta föll direkt, Helen däremot var skeptisk till en början. Hon tyckte han verkade rätt töntig. Men trots det skulle det inte dröja länge förrän kärleken slog gnistor och några år senare gick de och gifte sig på Helens 40-års dag. De levde ett gott liv tillsammans. Ett liv som på många vis hade extra allt. Men allteftersom åren gick gjorde de ryggsäckar de båda bar med sig från ett långt aktivt liv allt mer påminda. Helen tyckte bland annat att Kenta alltid tog sina barns parti. En skevhet som tog allt större plats och som till sist gjorde att de valde att gå skilda vägar. Men efter att ha levt på egen hand under några år bestämde de sig för att välja om varandra.

– Jag är jäkligt stolt över att vi lyckats hitta tillbaka till varandra, säger Helen Alfredsson.

Efter nystart bytte de kust

Att just de lyckades beror förstås på en rad olika saker. Men att förstå vem man själv är och vad som triggar ilska, irritation å ena sidan men också kärlek och glädje å den andra är en viktig nyckelfaktor. Att välja sina strider en annan.

– Jag skulle kunna få honom arg nu, på två sekunder, men varför skulle jag göra det? Det gäller att inte bara tänka på sig själv, skrattar Helen.

Och det var när de bestämde sig för att låta kärleken ta hem spelet som de bestämde sig för att byta Stockholm mot Göteborg.

– Jag kände egentligen inte alls till den här sidan av Göteborg. Men här är väldigt trevligt.

”Jag har lovat mig själv att aldrig mer ha en resväska ståendes, då blir det samma känsla som när jag alltid bodde på hotell”

Nu, efter två år, har de hunnit landa. Även om det där med tid på plats räknas i andra enheter för dem än för de flesta. De har ett hus i Orlando, Florida, där de brukar tillbringa vinterhalvåret, men utöver det blir det också ett gäng utlandsvistelser för tävlingar, jobb och annat. Men nu i vår har de, precis som alla andra, tvingats vara betydligt mera hemma än de brukar.

– Skönt, utbrister Helene och tillägger:

– Jag har lovat mig själv att aldrig mer ha en resväska ståendes, då blir det samma känsla som när jag under alla år bodde på hotell och hade allt i en resväska.

Och efter ett liv på ständigt resande fot tycker de båda två att det är ganska skönt att pyssla om huset, ta hand om trädgården och sköta alla de sysslor som hör till husägandet.

– Gräsklippningen är min motion, säger Kenta Nilsson.

Träning viktigt även om karriären är över

Och när vi nu ändå är inne på området motion. Ett litet hemmagym med det allra nödvändigaste och utsikt över fjorden har de unnat sig.

– Det är väldigt litet och enkelt, det allra nödvändigaste finns, men det är så skönt att ha det här hemma. Då blir en timme en timme, säger Helen Alfredsson.

För även om livet som elitidrottare där träningen och att hålla kroppen i perfekt skick är över, så trivs hon med att röra på sig. Yoga, löpning och styrketräning är några av de motionsformer hon ägnar sig åt. Dessutom blir det förstås en hel del golf.

– Jag mår bra av det, det är bra för mitt huvud.

Under sommarhalvåret när det finns mycket utearbete att stå i, då hoppar Kenta allt vad regelrätt träning heter. I stället får det kroppsarbete som krävs för att hålla styr på huset räknas som rörelse och motion.

– Man måste röra på sig, annars kan man inte ta den där groggen, flinar han.

Stigmat kring demenssjukdomar måste bort

Men det är inte bara för groggens skulle han rör på sig. Både han och Helen är väl medvetna om rörelsens betydelse för att både kroppen och knoppen ska må bra. Och om det är någon som värnar lite extra om det så är det Helen. När hennes mamma insjuknade i Alzheimer förstod hon inpå bara kroppen hur viktigt det är att åtminstone försöka göra det man kan för att hålla sig i trim. Men mammans sjukdom väckte också ett stort engagemang som fortfarande lever. Ett av de projekt som fötts i kölvattnet av det är Hjärnslaget, en golftävling som utförs på lokala klubbar runt om i landet. Alla tävlingsintäkter går till Alzheimerfonden och kommer förhoppningsvis bidra till att man på sikt hittar bättre mediciner. Men till dess gäller det att jobba på de attityder som finns kring sjukdomen istället.

– Jag vill att vi ska komma till ett läge där man kan gå på middag och säga att ”det här är min partner och han eller hon har Alzheimer” och det ska inte vara konstigare än att säga att man har diabetes.

Men det är inte bara Helen som haft ett stort engagemang i sina föräldrar. Även Kenta Nilsson försöker ta väl hand om sin mamma.

– Varje måndag åker jag till Stockholm och så tar vi en tur. Vi kanske åker till hennes gamla skola eller så där. Det känns viktigt. Nu är det ju lurigt i och med Corona men vi är försiktiga och då tror jag ändå att mamma mår bättre av att jag träffar henne än att hon är helt isolerad, resonerar Kenta Nilsson.

Hemmaliv en lyx för den som ofta varit borta

Under det år de bott i Onsala har de hunnit med ett gäng utflykter i Halland, inte sällan med en golfbana som mål. De har varit i Åsa och de har varit i Halmstad. Men en stor del av tiden hemma tillbringar de just hemma. Ofta tillsammans med ett gott gäng vänner.

– Jag har blivit väldigt bra på att uppskatta vardagen. Att få komma hem, öppna kylskåpet och hämta det du vill ha. Det är lyx för mig, säger Helen Alfredsson.

Och så var det ju det där med att de gillar att pyssla kring huset. Så jag tänker att vi slutar där vi började.

– Nä, nu är vi klara med det här va? Nu ska jag gå ned och tjära klart bryggan, säger Kenta Nilsson.

Hanna Sjöberg

hs@hallandsposten.se