En vass kniv gör matlagningen både roligare och bättre. Men i många svenska kök är lådan full med knivar utan att någon av dem känns vare sig bra eller vass.
–Folk har som regel för många knivar som de tar för dåligt hand om. Har man istället en bra kniv som man sköter bra kan man använda den till det mesta och den kan hålla resten av livet, säger Karl-Magnus Edberg, kocklärare vid restaurangskolan i Grythyttan.
Frågan är bara vilken kniv man ska köpa, om man nu vill göra en nystart? Testfakta har på uppdrag av oss jämfört åtta kockknivar i olika prisklasser på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Labbet testade både skärpa i nyskick, hur snabbt kniven slits och hur det går att skärpa upp eggen igen när den väl har blivit slö. Dessutom mättes bladets styrka och flexibilitet. En användarpanel bedömde också hur knivarna kändes att använda.
Lite förenklat finns det två sorters knivar: De som är ordentligt vassa från början, slits snabbt och mycket, men lätt blir ordentligt vassa när de skärps upp igen. Och så de som inte påverkas så mycket utan håller en mer jämn nivå genom testproceduren.
Vilken typ som passar en bäst kan förstås vara en smaksak, och bero på hur ofta man är beredd att ta fram sitt bryne.
–Att knivar är olika lätta att slita och skärpa upp beror främst på hur hårt stålet är, men också vilka legeringar det är i stålet. Vilken bryningsvinkel det är på eggen spelar också in, säger knivsliparen Johnny Hellergård på Slipkliniken i Stockholm.
–De flesta brukar vilja ha en gyllene medelväg: En kniv som både är vass och behåller sin skärpa, men samtidigt inte är för svår att ståla upp.
När betygen från testets olika delar räknas ihop visar det sig vara mycket jämnt i toppen. Bäst i test är OBH Nordicas kniv, som är vassast av alla när den är ny och fortfarande vassast efter nötningstesterna. På delad andra plats kommer knivarna från Mac och Chroma. Mac-kniven tappar mest i skärpa av alla testade knivar under nötningen, men blir också överlägset vassast när den bryns upp igen.
Lägst betyg får knivarna från Lion Sabatier och Ikea. Som nya är de bara hälften så vassa som de skarpaste knivarna i testet.
Förutom skärpan måste den som väljer kniv förstås också väga in hur den känns att arbeta med. Vissa föredrar en lättare kniv, andra vill ha en med lite tyngd.
–Kniven måste ligga bra i handen. Den ska heller inte vara större än vad du klarar av att hantera, säger Karl- Magnus Edberg.
Fakta: Så gjordes testet:
Åtta olika kockknivar av olika märken testades på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Skärpa
Laboratoriet mätte knivarnas skärpa i nyskick, efter slitage och efter återbryning.
Skärpan mäts genom att låta knivarna skära genom en stapel med pappersremsor, och räkna antalet avskurna remsor.
Nötningen gjordes enligt en standardmetod, där knivarna slits genom att skära i kritat papper. En annan uppsättning av samma knivmodeller nöttes genom att skära i morötter och grissvål.
De slöade knivarna skärptes med hjälp av ett stålbryne. Alla knivar fick samma behandling, och därefter mättes skärpan på nytt.
Knivbladets styrka
Böjtåligheten mättes genom att toppen på knivbladet spändes fast samtidigt som handtaget belastades med en tyngd. Labbet kontrollerade hur mycket bladet böjts efter att lasten tagit bort.
Labbet mätte vilken kraft som krävdes för att bryta av bladet i sidled.
Användning och utformning
En Testpanel på fem personer med olika stora händer provade och betygsatte knivarna genom att skära genom en rad olika råvaror.
Åtta olika kockknivar av olika märken testades på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Skärpa
Laboratoriet mätte knivarnas skärpa i nyskick, efter slitage och efter återbryning.
Skärpan mäts genom att låta knivarna skära genom en stapel med pappersremsor, och räkna antalet avskurna remsor.
Nötningen gjordes enligt en standardmetod, där knivarna slits genom att skära i kritat papper. En annan uppsättning av samma knivmodeller nöttes genom att skära i morötter och grissvål.
De slöade knivarna skärptes med hjälp av ett stålbryne. Alla knivar fick samma behandling, och därefter mättes skärpan på nytt.
Knivbladets styrka
Böjtåligheten mättes genom att toppen på knivbladet spändes fast samtidigt som handtaget belastades med en tyngd. Labbet kontrollerade hur mycket bladet böjts efter att lasten tagit bort.
Labbet mätte vilken kraft som krävdes för att bryta av bladet i sidled.
Användning och utformning
En Testpanel på fem personer med olika stora händer provade och betygsatte knivarna genom att skära genom en rad olika råvaror.
