Augusti 2016. En kvinna blir gruppvåldtagen i Botkyrka söder om Stockholm. Först i juni i år kunde fyra misstänkta män gripas, trots att flera varit identifierade sedan länge. Polisen har haft mycket annat att arbeta med och därmed saknat resurser för våldtäktsutredningen, rapporterar Metro.
I Stenungsund anmäler en 12-årig flicka att hon blivit våldtagen, hotad och misshandlad på en toalett i stadens stationshus. Hon berättar för polisen vem gärningsmannen är. Men sex veckor senare har polisen varken förhört den misstänkte eller flickan. Det beror på att polisen är så hårt pressad att man inte hinner med, enligt journalisten och krönikören Joakim Lamotte.
Snabbhet viktigt
Det är bara några exempel på när polisens resurser inte räcker till för sexualbrottsutredningar – ett problem som funnits länge men senaste dagarna fått ny uppmärksamhet i olika medier.
- Det är inte så att polisen inte utreder våldtäkter över huvud taget. Men det ligger alldeles för många våldtäktsanmälningar som det inte jobbas med, och det är extremt problematiskt. I den här typen av utredningar är det viktigare än i många andra fall med snabba förstahandsåtgärder, säger Nina Rung, kriminolog som har arbetat med sexualbrottsutredningar inom Stockholmspolisen.
"Behöver muskler"
I höst väntas regeringen lämna förslag på en skärpt sexualbrottslagstiftning. Den riskerar att bli ett slag i luften, om inte resurserna hos polisen räcker till för att utreda dessa brott.
- Lagstiftningen behöver följas upp med muskler hos polisen. Det är inte säkert att ärendena blir fler, det är redan en ganska hög belastning när det gäller sexualbrott. Men de måste kunna matchas med kompetens, erfarenhet och kunskap nog och tillräckligt många utredare som kan ta hand om ärendena. Gör man inte det kanske den inte får särskilt många effekter, på kort sikt i alla fall, säger Nina Rung.
Ulrika Rogland, advokat särskilt inriktad på sexualbrott, är inne på samma spår.
- Lagstiftningen i sig leder inte till någonting, det är bara en markering. Får man inte resurser så kommer det inte bli någon förändring alls, säger hon.
Skjutningar och mord
Anledningarna till att sexualbrott prioriteras bort är flera. I storstäderna tar skottlossningar och mord mycket resurser. Omorganisationen inom polisen och brist på kompetens inom de här fallen är andra förklaringar som nämns.
Enligt Ulrika Rogland har många utredare som jobbat med sexualbrott slutat eftersom de varit missnöjda och haft en dålig arbetsmiljö.
- Det gäller att locka tillbaka dem genom att erbjuda dem en bra arbetsmiljö och bättre löner, säger hon.
Fakta: Ny sexualbrottslag
Under hösten väntas regeringen presentera ett förslag till en ny, skärpt sexualbrottslagstiftning.
I oktober 2016 presenterade sexualbrottskommittén sitt förslag till en ny lagstiftning. I den framgår att begreppet våldtäkt byts ut i lagtexten, med motiveringen att det sällan är fråga om fysiskt våld. Istället vill man använda "sexuellt övergrepp", ett brott som ska gradindelas och där man vill införa "synnerligen grovt brott". Med det ökar också möjligheterna att döma ut längre fängelsestraff.
De grövre sexuella övergreppen föreslås omfattas av ett oaktsamhetsrekvisit, det vill säga att det inte längre ska krävas att gärningsmannen har uppsåt att begå brott.
En skrivning om samtycke föreslås införas. Kritiker, som exempelvis Advokatsamfundet, ser en risk för ett ännu större fokus på offret när åklagaren ska bevisa att samtycke inte fanns.
Vidare föreslår kommittén att det förtydligas i lagtexten att gärningar kan vara straffbara även när gärningsmannen själv inte fysiskt utför övergreppen utan överlåter det till någon annan, eller hotar den utsatte själv att utföra dem. Ett typexempel kan vara vuxna som genom att hota barn på nätet förmått dem att utföra övergrepp på sig själva.
Källa: Sexualbrottskommittén
