Sommaren 2004 gjorde HN reportage om latrintömningsrundan. Utedassen i stugområdena var utrotningshotade och vi ville passa på att skildra dem innan de försvann för gott. Latrintömningen stannade bland annat till i Apelviken.
Men det är länge sedan nu. I Apelvikens stugområde finns numera både kommunalt vatten och avlopp, elektricitet och bredband. Men gatubelysning finns inte, och inte heller trottoarer, förskola eller äldreboende. För det är ju ett stugområde. Eller? I fler och fler stugor verkar det vara liv året runt.
Omkring 130 åretrunthushåll
Enligt kommunen är drygt 400 personer i dag fast boende i Apelvikens stugområde – ungefär 140 fler än för tio år sedan.
– Det sker helt klart en omvandling i Apelviken, säger kommunalrådet Ann-Charlotte Stenkil (M). Många har nappat på att köpa när vi i kommunen gått ut med försäljning av våra arrendetomter.
– Vi gör iordning längs stranden och många av verksamheterna förlänger säsongen. Samtidigt vill vi ha kvar småskaligheten. När man bosätter sig i den typen av område måste man vara medveten om att det inte kommer bli breda gator och gatlyktor. Även om vi är medvetna om att den typen av behov kan uppstå. Men många väljer också att bosätta sig där just för att där är smala gator och mörkt om vintern.
Fyttlasset gick från stan
Per Ädel och Mimmi Ädel Rosgardt bodde i en lägenhet på Granitvägen tidigare. De hade en sommarstuga på 35 kvadrat på Havsvägen. Den var en härlig sommarbostad nära surf och sup. Men sedan fyra år tillbaka bor de året runt i Apelviken, nu i en stuga på 75 kvadratmeter och med en tvättstuga och gäststuga på 15 kvadrat upptill.
– Jag kommer från Gävle och började hänga i Apelviken i början av 90-talet. Det är en gammal dröm för mig som surfare att bo här, säger Per Ädel. Det är lite som att bo på landet, men ändå centralt.
– John's Place och Solviken har öppet året runt och Coop, apoteket och Systembolaget finns alldeles i närheten. Här är allt vi behöver, säger Mimmi Ädel Rosgardt.
Inför flytten var Mimmi osäker på om hon skulle trivas i Apelviken om vintern. Men det gör hon. På deras gata finns sex, snart sju, åretrunthushåll.
– Vi har bra kontakt med allihop. Vi hjälps åt och har en bra gemenskap, säger Per.
De beskriver en vardag med mycket utomhusliv. De har två minuter på cykel ner till Surfcentret där de har sin sup- och surfutrustning. Det händer att de äter både frukost och kvällsmat på supbrädan. Bästa tiden på året i Apelviken?
– Augusti, säger Per tvärsäkert. Då är det fortfarande varmt och allt är fortfarande öppet.
Bor nära barnen och barnbarnen
Ett stenkast bort bor Vally och Hugo Johansson. De har firat sommar tillsammans i Apelviken sedan 1960.
– Vi tältade när vi var här i början. Sedan köpte vi husvagn, berättar Vally.
Hemma – det var Torestorp och Hugos föräldrahem. Där bodde de med sina fem barn. Så småningom flyttade alla barnen till Varberg.
2000 köpte Vally och Hugo stugan för att kunna vara nära barnen och barnbarnen. Äldste sonen återvände till Torestorp och tog över föräldrahemmet.
Vally och Hugo flyttade till stugan några år och återvände sedan till en lägenhet i Torestorp. Men så bröt Hugo båda benen och lägenheten blev som ett fängelse. Då flyttade de till stugan för gott. Det är snart nio år sedan och det har de inte ångrat.
– Det var egentligen tur att jag bröt benen för då blev det av att vi verkligen flyttade hit, säger Hugo och skrattar.
Den relativt lilla bostaden omöjliggör ett stort bohag men det är inget problem.
– Jag har aldrig varit mycket för att spara på massa grejer, säger Vally Johansson.
Lämnade Överlida för Varberg
På Solviksvägen bor vice ordföranden i Apelvikens stugägarförening Birgitta Liljerup Enkvist och hennes man Johnny på 75 plus 15 kvadratmeter. Birgitta möter oss i trädgården med sekatören i handen. Växterna ska förberedas för våren.
Paret och deras tre barn, som nu är vuxna, bodde tidigare i en stor villa i Överlida. Där fanns gott om plats för familjens alla grejer. Somrarna tillbringade de i sin 45 kvadratmeter stora stuga i Apelviken.
Värnar känslan av stugområde
Somrarna gav mersmak. Arbetsplatserna i Falkenberg respektive Göteborg kunde de lika gärna resa till från Varberg som från Överlida.
– När vi flyttade hit 2012 var det till den stugan på 45 kvadrat. Så dödstädat – det gjorde jag för tio år sedan.
Några år senare gick flytten till stugan på Solviksvägen.
Vad vill ni i Apelvikens stugägarförening med det här området? Hur ska det vara här om tio, femton år?
– Vi pratar väldigt mycket om det. Många vill ha kvar det som det är. Det vi vill är väl främst att få till en förbättrad trafiksituation. Tångkörarvägen är livsfarlig på sommaren. Jag ser verkligen fram emot att gång- och cykelbanan ska bli klar och vi vill också att kommunen knyter ihop cykelvägarna i närheten så att alla som bor i områdena intill kan cykla hit. Det här är ett fantastiskt område.
Apelviken
Många av de omkring 760 stugorna i Apelviken ligger på arrendetomter. Några är friköpta, bland annat många av de tomter som tidigare tillhörde kommunen.
Huspriserna vittnar om områdets popularitet (och rimligtvis också om de låga räntorna). Stugor i området som såldes i höstas landade i prislappar på mellan 3,7 och 6,7 miljoner kronor. I skrivande stund finns en tomt och snart också ett nytt 75 kvadratmeter stort hus på Månskensvägen till salu på Hemnet. Pris: Fem miljoner kronor.
Flera stugor har också tillfälliga hyresgäster under vinterhalvåret. Då fungerar stugorna som en bostadsreserv åt dem som har svårt att hitta ett stadigt hyreskontrakt eller inte har råd att köpa en bostad.
