Lärarbristen i Sverige beskrivs ofta som alarmerande, och för att komma till bukt med problemet har Skolverket skapat olika snabbspår in i yrket. Ett sådant är så kallade kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU).
Utbildningarna riktar sig till personer som saknar lärarlegitimation men som har kunskaper i ett eller flera undervisningsämnen.
Personer som Marzanna Baczynska.
Marzanna är född i Polen, och det var också där – vid Krakows Tekniska Universitet – som hon i mitten av 80-talet fick sin civilingenjörsexamen.
– Min föräldrar var också civilingenjörer, min moster var lärare, min farmor var lärare. Själv har jag studerat över sju år på högskola. Akademiker är min identitet, säger hon.
Under tidigt 90-tal flyttade Marzanna till Sverige, och i samband med det fick hon sin utbildning verifierad av dåvarande Högskoleverket. Hon utökade även sin akademiska portfölj, bland annat läste hon strukturell mekanik vid Lunds Tekniska Högskola.
Under flera år arbetade Marzanna Baczynska sedan som konsult på Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk, men när reaktor efter reaktor stängdes ner minskade efterfrågan på hennes tjänster. 2017 förlorade hon jobbet.
Genom praktikplatser och timvikariat kom Marzanna så småningom in i skolans värld, och där vill hon vara kvar.
– Det roligaste är relationen med eleverna. Jag får en sån kick när de har lärt sig någonting, och jag känner mig samtidigt bekräftad och sedd av dem. Jag älskar att undervisa, säger hon.
Ströks från urvalet
För att komma i fråga för en fast tjänst krävs dock lärarlegitimation, och inför hösten 2022 sökte Marzanna därför till KPU-utbildningen vid Högskolan i Halmstad. Att studierna var förlagda till Varberg, Marzannas hemstad, var en bonus.
Men att komma in på lärarutbildningen skulle visa sig betydligt svårare än Marzanna först hade trott.
Bland mycket annat måste hennes polska studieintyg – betyg, diplom, ämneslistor och kursinnehåll – översättas till svenska av en auktoriserad översättare. En stor kostnad, som Marzanna delvis stod för själv. Hon måste också ansöka om att få sina svenska- och engelskakunskaper validerade, trots tidigare högskolestudier i Sverige.
Marzanna beskriver det som att ta sig över hinder efter hinder, ett i taget. Och så – i början av sommaren – tog det tvärstopp.
Högskolan i Halmstad meddelade kortfattat att de kommit fram till att Marzanna, trots sina akademiska meriter, saknade behörighet att läsa till lärare. Hon ströks från urvalsprocessen.
– Det kom som en total chock, säger Marzanna Baczynska.
Högskolan i Halmstad hänvisade till en stycke i Utbildningsdepartementets förordning om kompletterande pedagogisk utbildning, och som berör den så kallade Lissabonkonventionen.
”Behandlats som en bedragare”
Lissabonkonventionen upprättades av Europarådet 1997, och de länder som anslutit sig till den har förbundit sig att ”erkänna varandras utbildningar för tillträde till utbildning, tillgodoräknande av studieperioder och antagning till fortsatta studier”.
Både Polen och Sverige har skrivit under konventionen, men enligt Högskolan i Halmstad räckte inte det.
– Jag tog min civilingenjörsexamen 1985, och de tolkade föreskriften som att Lissabonkonventionen bara gäller utbildningar avslutade efter 1997, säger Marzanna, och tillägger:
– Det är helt fel.
Som konsult på Ringhals ingick det i Marzanna Baczynskas jobb att tolka lagtexter och föreskrifter, och de erfarenheterna kom nu till nytta. Efter att ha lusläst Lissabonkonventionen på tre olika språk var hon nämligen säker på sin sak: Högskolan hade inte förstått dess innebörd.
– Det är en väldigt allmänt skriven text, och ingenstans står det att utbildningar före 1997 inte omfattas. Jag försökte förklara det för handläggarna, men de ville inte lyssna, säger Marzanna, som är kritisk mot HH:s hantering av ärendet.
Hon berättar att hon har ringt och mejlat högskolans antagningsenhet otaliga gånger under våren och sommaren, men att kommunikationen lämnat mycket i övrigt att önska. Marzanna beskriver den som ibland vag, stundom motstridig och oftast obefintlig.
– Kontakten har nästan uteslutande skett på mitt initiativ, och det har inte varit lätt att få svar. De lyfter sällan luren, säger Marzanna.
– Jag har behandlats som en bedragare.
I augusti – efter att Högskolan i Halmstad gett avslag på Marzannas överklagan – hamnade ärendet hos Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH). Den 14 oktober, sex veckor efter terminsstarten på Campus Varberg, kom så myndighetens beslut:
”Marzanna Baczynskas examen är utfärdad i Polen som är part till konventionen. Skäl för att på denna grund förklara henne obehörig föreligger därmed inte [...] Högskolan Halmstads beslut ska därför undanröjas [...]”
Högskolan: ”Jättebeklagligt”
Marzanna fick rätt, men det innebär inte att högskolan begått något formellt fel. Det menar skolans studieadministrativa chef, Brita Lundh.
– Vi har utgått från regeringens förordning, och som vi tolkade bestämmelserna är man obehörig om examen är utfärdad innan landet blev part i konventionen. När beslutet från ÖNH kom, att det inte är korrekt, påbörjade vi självklart en ny prövning, säger Lundh, och fortsätter:
– Det är ju jättebeklagligt om hon känner sig illa behandlad, men vi har bedömt henne i enlighet med de regler som finns. Vilka behörighetskraven är har ju varit tydligt redan från början. Det står beskrivet både på vår hemsida och på antagning.se.
Om det finns andra som Marzanna, som omfattats av Lissabonkonventionen men ändå bedömts obehöriga, vet inte Brita Lundh.
– Nej, det är omöjligt att svara på. Men vi får ta med oss det här påpekandet från ÖNH framöver, säger hon.
När Marzanna Baczynska häromdagen loggade in på sitt konto på antagning.se, kunde hon förvånat konstatera att hon nu – snart två månader in i terminen – har antagits till KPU-utbildningen vid Högskolan i Halmstad.
– Jag upptäckte det av en slump, ingen från högskolan har hört av sig, säger Marzanna, som har svårt att helt och fult glädjas åt sin seger.
Den långa striden har tärt på krafterna.
– Jag är helt utmattad. Jag har lagt ner så oerhört mycket tid på det här, det handlar om flera veckors heltidsarbete, säger den blivande läraren.
