På Varbergs Bois årsmöte fick Sebastian Johansson medlemmarnas förtroende.
Den tidigare IFK Göteborg-profilen är nu sportsligt ansvarig i klubbens styrelse.
Ärofyllt, medger 40-åringen.
– Jag blev väldigt glad när jag fick frågan. Det är ett hedersuppdrag att sitta i Bois styrelse. Jag blev glad och stolt över att de tänkte på mig i valberedningen. Det krävdes inte så lång betänketid för att svara ja, säger Johansson.
Exakt hur bankmannens arbetsbeskrivning kommer att se ut är inte hugget i sten, men tanken är att han ska vara en länk mellan spelarna, tränarna och styrelsen.
– Man kan säkert göra det hur stort man vill. Men jag har ett heltidsarbete på Varbergs Sparbank som får gå först. Bois och styrelseuppdraget är något jag gör på min fritid. Men jag kommer att tycka att det är roligt att vara där så mycket som möjligt, samtidigt som det blir lite i mån av tid.
Vad är dina hjärtefrågor?
– Att se till att truppen mår bra och det finns förutsättningar för att göra bra sportsliga resultat. Sedan tycker jag det är roligt om det finns en bra ungdomsverksamhet, att det kommer upp lokala förmågor som kommer upp från lagen runtomkring Varberg. På sikt hade jag tyckt att det hade varit roligt om man blev mer självförsörjande på elitspelare.
Slog igenom i IFK Göteborg
Vem är då Sebastian Johansson?
Han slog sig fram i IFK Göteborg i slutet av 90-talet och stannade en bit in på 00-talet. Därefter blev det turkiska Malatyaspor som följdes av ett par år i Halmstads BK innan han till slut hamnade i Örgryte IS.
En match som etsat sig fast hos en del blåvita supportrar är den första Royal League-finalen, år 2005.
IFK Göteborg mötte FC Köpenhamn och matchen gick till straffar. Efter att FCK-svensken Tobias Linderoth missat hade Johansson chansen att avgöra. Det gjorde han inte, maratonfinalen fortsatte och IFK Göteborg föll efter att George Mourad bränt sin andra straff.
– Det är smärtsamma minnen, säger Johansson och skrattar:
– Jag fick chansen att avgöra och lade en riktigt usel straff. Den blir jag påmind om titt som tätt.
Det verkar fortfarande vara lite av en tagg i sidan?
– Ja, lite. Men det är preskriberat.
Det är ett antal år sedan Johansson spelade elitfotboll. De tre-fyra matcherna med division 4-laget Kungsbacka City i fjol räknas ju inte..
Nu är han tillbaka på högsta nivå, om än i en annan roll. Det har funnits på både fördelar och nackdelar med att vara borta från toppfotbollen ett par år.
– Det har varit ganska skönt att inte vara inblandad i någonting. Men samtidigt, ju längre tiden går, tänker man på det. Det ska bli roligt att komma tillbaka fastän i en annan roll. Det är inspirerande. Jag har ingen tidigare erfarenhet av styrelsearbete, så det ska bli väldigt kul. Det är alltid roligt att vara en del av ett lag, oavsett om det är allsvenskan eller division 5. Föreningslivet är kul.
Har haft Martin Pringle som tränare
Han har sina Varbergs Bois-kopplingar - trots att han aldrig spelade här. Joakim Persson, sportchef och tränare, tillhörde IFK Göteborg i slutet av 90-talet.
– Vi pratade om det och vi gjorde kanske ett halvår tillsammans. Men jag var ganska ung och lärling vid tidpunkten. Möjligtvis spelade vi någon B-lagsmatch tillsammans, men jag kan inte säga att jag känner honom.
Martin Pringle, akademichef, är en person som Johansson känner bättre. Han hade honom som assisterande tränare i Öis år 2009.
De var två av många av som Johansson stötte på under sin aktiva karriär. Och flera av de han spelade med är kvar inom fotbollen.
– När jag funderade på det så tycker jag mig ha ett bra kontaktnät. Nu är Håkan Mild klubbchef i IFK Göteborg, Martin Ericsson sportchef i Häcken och sedan har vi de i Öis. En del agenter också, Selakovic och Carl Fhager (rådgivare) är en god vän privat som vi umgås med. Vi får se om man kan utnyttja det på något sätt.
Det var inte du som tipsade Håkan Mild om Marek Hamsik?
– (Skratt). Nej, det var det inte. Men det är en häftig historia. Det är otroligt kul och ska bli spännande att se vad han kan göra.
Varbergs Bois blir Johanssons fjärde allsvenska klubb. Vilka föreningar är det som Johanssons hjärta klappar för?
– Det vore nästan löjligt att säga att jag är Boisare in i själen. Det blir inte så trovärdigt. IFK Göteborg är så klart ett sådant lag. Det är där jag är uppväxt från 16 års ålder. Det är speciellt. Öis också. Det var olika perioder i livet på något sätt. Hjärtat får väl bli delat. Men nu bor jag här och brinner för Varberg. Jag vill att vi ska ha ett bra fotbollslag och ett elitlag här på sikt. Ju mer man lever med Bois desto mer Boisare blir man. Det är så det funkar. Det finns plats för fler lag än ett i hjärtat.
