Parkeringen utanför Falcon Alkoholfri Arena hade gott om lediga platser. Gräsmattan som fått vila upp sig och gro under fotbollens frånvaro, såg nästan ut som den bästa och mest välklippta av golfgreener. Knappast underlagets status vid en vanlig allsvensk premiär. Då brukar naturgräsplanerna ha en del små gropar som på sina håll fylls igen med sand. Termometern visar sällan 23 grader när Falkenbergs FF spelar sin inledande seriematch för säsongen.
Läktarna gapade tomma bortsett från journalister och en del representanter från klubbarna. På Snikens kulle, bakom läktaren som vanligtvis är bortasupportrarnas, hade ett 30-tal personer ställt sig för att få en glimt av Falkenberg FF:s första match i Allsvenskan 2020. Ett tydligt tecken på att den allsvenska premiären var efterlängtad.
En konstig allsvensk premiär i coronatider
Det enda normala vid den allsvenska premiären mellan Falkenbergs FF och BK Häcken innan matchstart var inmarschssången ”Laget vid Havet”.
Det är annorlunda tider. Tider som jag, FFF-spelarna och många, många andra aldrig tidigare upplevt. Men bollen sattes till slut i rullning, något fotbolls-Sverige ivrigt väntat på. Inför matchen sa man från FFF-håll att Häcken skulle vara spelförande. Men det var lite väl i överkant inledningsvis. Bollinnehavet måste varit närmare 80 procent under den första kvarten. Lika lång tid tog det innan hemmalaget fick känna på bollen på allvar och kunde rulla runt mellan lagdelarna.
Men Falkenberg spelade upp sig och ledningsmålet var absolut inte ologiskt. Fem minuter senare spelades reprisen upp av det vi såg flertalet gånger under fjolåret. Ett passivt och tveksamt agerande i försvarslinjen. Calle Johanssons typ av klackpassning hamnade hos Daleho Irandust. Motståndaren högg blixtsnabbt och fick utdelning. Trots den snabba comebacken reste sig FFF och avslutade halvleken positivt.
Halvtidsstatistiken visade att Falkenberg hade sex skott och Häcken ett.
Falkenbergs FF spräckte den dystra sviten
Efter paus tog Häcken över kommandot. I mina ögon var det en kombination av att Häcken spelade upp sig, Falkenberg sjönk tillbaka (troligen omedvetet) och orken tröt en aning.
Johan Brattberg visade ett stort lugn och en säkerhet i både luftrummet och spelet med fötterna. Räddningen av Gustaf Nilssons gyllene läge skulle visa sig bli matchavgörande.
Den ovane målskytten Tobias Karlsson och den skadade forwarden Kwame Kizito uttryckte båda en viss missnöjdhet med det oavgjorda resultaten.
Det visar att man har vuxit in mer och mer i den allsvenska kostymen och fått skinn på näsan. Häcken och kompani hade nog halvt räknat med att åka ner och plocka tre poäng. Men jag anser att Falkenbergs FF ändå ska vara belåtna med en pinne i premiären mot BK Häcken. Göteborgslaget har varit ett sånt sanslöst bogey team för FFF. De fem senaste mötena i Allsvenskan har slutat med fem förluster med en målskillnad på 3-20. Den senaste poängen kom i maj 2015.
Jag ansluter mig till den FFF-skaran som hoppas att det kommer ett positivt besked gällande Kwame Kizitos knä under tisdagen. En längre skadefrånvaro på nyförvärvet är det sista FFF behöver. Startskottet på århundradets mest intensiva säsong har just ljudit.
Läs mer: Hasse Eklund om den efterlängtade premiären
Läs mer: Betygen på spelarna i Falkenbergs FF i den allsvenska premiären
