Svar
på ”En skola i kris”
Det är förståeligt att du, "En utmattad lärare i Varbergs kommun", ropar efter mer resurser och lindrigare arbetsbörda. Du är nog i gott sällskap av inte bara många med dig i Varberg utan i hela landet. På något underligt sätt tycks styrande politiker mot bättre vetande tro att vård, skola och omsorg kan bedrivas genom att pressa personalen till det yttersta. Går de sedan i väggen, blir utbrända eller sjuka är det ju "ett annat konto" som får betala det. Kanske regionen?
Men problemet är större än så! "Skolans kris" har det pratats och skrivits om många gånger förr under åtminstone de senaste 30 åren. Spikarna i skolans kista har varit i tur och ordning: 1. Kommunaliseringen, 2. Privatskolereformen, 3. Jan Björklunds egen och oemotsagd lekstuga med svenska skolan.
Att barn, elever och ungdomar alltför ofta inte upplever skolans innehåll och arbetsformer som meningsfulla beror i stor utsträckning på att skolan bedrivs som på Medeltiden. Det räcker inte med att byta böcker mot datorer. Man sitter fortfarande i klassrum med alltför många elever och alltför få lärare. Eleverna tvingas lära sig sådant de inte är intresserade av eller har frågat efter. Lärarna tvingas gå igenom och "tratta i " eleverna en radda med inte efterfrågad så kallad kunskap, göra prov och förhör av denna för att sedan kunna sätta betyg. Fängelse och tvångströja! Sönderstyckad kunskap i ämnen och kurser.
Varför inte vända på kuttingen och fråga eleverna VAD de vill lära sig? HUR de vill lära sig och NÄR? Varför inte lämna skolan och ge sig ut i samhället till företag och institutioner?
Och efter det bygga en skola utifrån den EFTERFRÅGADE KUNSKAPEN? Men för att kunna göra det måste medeltidsskolan skrotas och ge plats åt en skola utan betyg och sortering och en strävan efter att alla elever ska springa till skolan med glädje.
Lutz Kremer
LÄS MER:En skola i kris