Vi inser att fysiska böcker har fördelar som ingen padda kan ersätta, och att det är genom traditionell undervisning med böcker, papper och penna som eleverna lär sig bäst, skriver debattörerna.
Vi inser att fysiska böcker har fördelar som ingen padda kan ersätta, och att det är genom traditionell undervisning med böcker, papper och penna som eleverna lär sig bäst, skriver debattörerna. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Var fjärde elev kan inte läsa ordentligt – låt det bli en väckarklocka

Den okritiska användningen av skärmar i skolan har haft negativa konsekvenser för elevernas lärande, vilket tydligt syns i de senaste Pisa-resultaten som visar på en avsevärd försämring i svenska elevers läsförståelse, skriver Filip Zackrisson (L), Marianne Nord Lyngdorf (L) och Petra Hygrell (L).

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|

Sverige har en läskris där ungefär var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Forskningen pekar på att analoga verktyg ger de bästa förutsättningarna för att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa och skriva. Därför måste läskrisen bli en väckarklocka om att det är hög tid för skolan att gå tillbaka till grunderna – med fler riktiga böcker och färre skärmar.

Under de senaste åren har skolan blivit allt mer digitaliserad, med skärmar som tar över och fysiska böcker som försvinner från klassrummen. Liberalerna i regeringen har dock tagit ett stort steg för att vända denna trend genom att prioritera mer lästid och mindre skärmtid i skolan. Vi inser att fysiska böcker har fördelar som ingen padda kan ersätta, och att det är genom traditionell undervisning med böcker, papper och penna som eleverna lär sig bäst.

ANNONS

Den okritiska användningen av skärmar i skolan har haft negativa konsekvenser för elevernas lärande, vilket tydligt syns i de senaste Pisa-resultaten som visar på en avsevärd försämring i svenska elevers läsförståelse. För att vända denna utveckling har Liberalerna infört historiska satsningar och reformer, bland annat genom att garantera alla elever egna läroböcker i skolan.

Det riktade statsbidraget för läroböcker har redan börjat ge resultat i praktiken, med berättelser från lärare runt om i landet som vittnar om den positiva effekten av att återinföra fysiska läromedel i klassrummen. I Varbergs kommun har satsningen inneburit 4 miljoner kronor och 8 000 nya böcker. I Falkenbergs kommun har satsningen inneburit 2,6 miljoner och 5 200 nya böcker.

För att säkerställa att varje elev har tillgång till läroböcker och andra läromedel har Liberalerna även infört fler speciallärare, fler särskilda undervisningsgrupper och lagkrav på bemannade skolbibliotek. Dessutom har läsinlärning prioriterats i nya läroplaner och lärarutbildningen har reformerats för att bättre motsvara de krav som ställs på dagens lärare.

Vi måste bromsa utvecklingen med okritisk användning av skärmar i skolan. I grund och botten är digitalisering viktigt och bra för Sverige men i skolan måste det ske genomtänkt så det inte drabbar elevernas lärande och tränger undan andra viktiga saker. Skärmar har tagit allt mer plats på bekostnad av böcker, papper och penna för att inte nämna fysisk rörelse. Det finns en anledning till att man talar om böckernas magi, och inte surfplattornas.

ANNONS

Liberalerna lägger nu om politiken när det gäller skärmar i skolan. Med en historisk satsning på läroböcker och en tydlig inriktning mot mer lästid och mindre skärmtid tar vi ett steg tillbaka mot skolans grundläggande principer och skapar därmed en ljusare framtid för alla svenska elever.

Filip Zackrisson (L)

ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Varberg

Marianne Nord Lyngdorf (L)

ledamot i förskole- och grundskolenämnden i Varberg

Petra Hygrell (L)

ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg

ANNONS