Då svenska folket får frågor om Svenska kyrkan uttrycker många att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där de bor, skriver Susanne Rappman, biskop i Göteborgs stift.
Då svenska folket får frågor om Svenska kyrkan uttrycker många att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där de bor, skriver Susanne Rappman, biskop i Göteborgs stift. Bild: Anders Ylander

Vi har lagkrav på att hålla kyrkobyggnader i gott skick

Svenska kyrkan kan inte ”stänga” kyrkor och församlingar och lämna en stad eller en bygd när medlemstalen sjunker.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|

Svar

på ”Står Svenska kyrkan inför ekonomisk kris?”

Med anledning av Maud Malmers kommentarer till min debattartikel om Statens stöd till de kulturskyddade kyrkorna i Sverige vill jag ge några förtydliganden.

Det som skiljer Svenska kyrkan från övriga trossamfund i Sverige är att Svenska kyrkan genom ”lagen om Svenska kyrkan” skall vara en öppen och rikstäckande folkkyrka. Det betyder att Svenska kyrkan inte kan ”stänga” kyrkor och församlingar och lämna en stad eller en bygd när medlemstalen sjunker. På många platser finns bara Svenska kyrkan kvar när det offentligas service försvunnit.

Då svenska folket får frågor om Svenska kyrkan uttrycker många att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där de bor; att kyrkan finns med vid stora händelser i livet, att det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad och att det är en viktig plats för stillhet och eftertanke.

ANNONS

Genom Kulturmiljölagen är alla kyrkor byggda före 1940 skyddade. Även många senare tillkomna kyrkor har belagts med skydd. Alla dessa byggnader (2955 av totalt 3400 kyrkor) ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller deras karaktär förvanskas. Det innebär att Svenska kyrkan till exempel inte kan byta ut ett läckande skiffertak mot plåt och sedan sätta solceller på kyrktaket, vilket i dubbel bemärkelse skulle vara ekonomiskt fördelaktig för församlingen.

Den totala kostnaden för drift och underhållet av Svenska kyrkans samtliga kyrkobyggnader är ca 1,5 miljarder kronor årligen. Det statliga bidraget ligger fast på 460 milj kronor sedan 2009. Med en uppräkning för inflation och minskat penningvärde borde summan i dag vara 700 miljoner kr.

Frågan om kyrkoantikvarisk ersättning från staten handlar inte om någon generell ersättning till Svenska kyrkan, utan om att vi genom lagkrav har ansvar för att hålla tusentals kyrkobyggnader i gott skick även om de inte behövs i kyrkans verksamhet. Dessa kyrkobyggnader kan oftast inte rivas, eftersom de just är skyddade i lag. Ersättningen från staten kan därför ses som ett bidrag till att underhålla de kyrkor som egentligen är övertaliga för kyrkans verksamhet.

Susanne Rappmann

biskop i Göteborgs stift

LÄS MER:Står Svenska kyrkan inför ekonomisk kris?

ANNONS